| Lysningen
Lysningen
är den gamla tidens hindersprövning som då sköttes
av kyrkan. Tre söndagar innan bröllopet kungjorde prästen
i brudparets hemförsamling/hemförsamlingar från predikstolen
vilka som skulle gifta sig. Det var sedan församlingens sak att anmäla
till prästen om de visste någon anledning till att paret inte
kunde gifta sig. Åtminstone den tredje söndagen skulle brudparet
vara närvarande vid gudtjänsten. Efter gudtjänsten hade
man en eller flera av söndagarna lysningsmottagning. Brudens föräldrar
kunde ha mottagning en söndag, och brudgummens föräldrar
en annan, t.ex. om släktena var stora eller om man bodde på
olika orter. Både bruden och brudgummen ska dock vara med på
mottagningen, oavsett var den hålls. Man kan alltså inte ha
mottagning på 2 ställen samma söndag.
Idag sköts
hindersprövningen av skattemyndigheten. Brudparet får fylla
i en blankett där de redogör för att de inte är för
nära släkt, har rätt ålder och inte är gifta
med någon annan. Lysningen
fyller alltså ingen juridisk funktion idag utan är helt frivillig
och är mest en trevlig tradition. Vill man ha lysning, talar man
om det för prästen, som då kommer att läsa upp namnen
under gudstjänsten vid 1 tillfälle, då ni naturligtvis
ska närvara i kyrkan.
Efter gudstjänsten
har man en enkel mottagning, hemma eller kanske i församlingshemmet.
Vill man hellre bjuda en kväll i veckan går det också
bra. Enligt traditionen är det bara den närmaste familjen som
får en personlig inbjudan till lysningsmottagningen. Övriga
gäster får reda på detta genom en lysningsannons som
brudparet/deras föräldrar sätter in i tidningen. Där
anger man vilka det är som ska gifta sig, var mottagningen är
samt vilken tid. En lysningsmottagning är "öppet hus"
och därför sätter man ut både start och sluttid,
oftast cirka 3 timmar i sin helhet. Mellan dessa klockslag kan vem som
helst komma när de vill för att gratulera brudparet med en gåva.
Om gratulanten inte är bjuden till bröllopet behöver inte
gåvan vara så stor, men det anses högst oartigt att komma
tomhänt på en lysningsmottagning bara för att äta
och se på presenterna..
Ingen behöver anmäla att de tänker komma och någon
klädkod anges inte. Gästerna förväntas ta på
sig vanliga snyggkläder för eftermiddagsbruk.
Enligt
traditionen får man presenterna på lysningsmottagningen, eftersom
de är till för att "förbereda det nya hemmet".
Alla
som är bjudna på bröllopet brukar gå på lysningsmottagningen,
men det är ingen tvång. Den bröllopsgäst som dock
går på en lysningsmottagning skickar i förväg dit
sin bröllopsgåva, eller tar med den själv. Om man inte
kan närvara vid lysningen tar man med sig bröllopsgåvan
till bröllopsfesten som vanligt. Den som lämnat en gåva
på lysningsmottagnigen ska inte lämna en till på bröllopet!
Gästerna
bjuds på något enkelt som kaffe med dopp, smörgåstårta
eller coctailtilltugg och vin. Maten/kaffebordet ska finnas tillgängligt
under hela mottagningen. Gästerna bjuds att ta för sig när
de kommer, man sätter sig inte till bords som vid en middag. Gåvorna
ska packas upp och ställas på ett bord så alla kan gå
runt och titta. det är inte hövligt att låta bli att packa
upp gåvorna på en lysningsmottagning som en del brudpar väljer
att göra på bröllopsfesten. Lysningsmottagningen är
till för att alla som vill ska få gratulera och för att
man ska kunna öppna presenterna i lugn och ro utan att ta upp en
massa tid med detta på bröllopsfesten. Gästerna lämnar
lokalen senast den sluttid som angivits i annonsen.
Alla gäster
som kommer till en lysningsmottagning skall tackas av brudparet inom rimlig
tid. Om man inte vill lägga in ett fotografi i tackkortet bör
inte gästen behöva vänta längre än 2 veckor på
sitt tack.
Gästerna behöver i sin tur inte tacka för att de fått
komma på lysningsmottagningen.
|