Välkommen
![]() |
I
samband med bröllopet uppstår ett flertal frågor med
juridisk innebörd som man måste tänka över. När
man gifter sig får det juridiska konsekvenser, vare sig man vill
det eller inte. Därför är det viktigt att se över
hur det här påverkar er! För
frågor om äktenskapsförord eller testamente, kontakta:
|
|
|
| Förlovning |
Förlovningen
har ingen juridisk innebörd i Sverige längre. Förlovning
är en privat överenskommelse och registreras inte någonstans.
Förr fanns det lagar som reglerade "brutet äktenskapslöfte"
som en bruten förlovning ansågs vara. Det gjordes ockå
skillnad (bland annat när det gällde arv) på ett barn
som hade förlovade föräldrar, gifta föräldrar
eller föräldrar som var varken eller.
|
|
Förr
när inte frun ärvde sin man fick den nya hustrun en morgongåva
som en slags pensionsförsäkring. Gåvan skulle först
och främst ha ett högt värde så att hon hade någon
form av förmögenhet att försörja sig på om maken
dog. Eftersom kvinnor inte kunde ärva sina föräldrar gjorde
man ibland så att det brudgummen fick i hemgift av brudens föräldrar
fick hon sedan som morgongåva. Gåvan gavs morgonen efter bröllopet,
då äktenskapet skulle ha "fullbordats". Att gåvan
gavs morgonen efter hade med juridik att göra och inte som många
tror, för att först kunna försäkra sig om kvinnans
oskuld. Men idag är morgongåvan INTE obligatorisk, och man bryter inte mot lagen om man låter bli att ge en sådan. Idag ger man morgongåva för att man vill.
|
|
I
samband med hindersprövningen skickar skatteverket ut en blankett
till de som ska gifta sig där de får anmäla sin eventuella
namnändring. Görs ingen ändring fortsätter båda
personerna att heta de namn de hade innan vigseln, kvinnan får INTE
automatiskt mannens efternamn. Man kan alltså
inte ha två efternamn (det ena namnet blir då automatiskt
ett mellannamn) och bindestreck får man inte använda. Man kan
också ta sin partners namn som mellannamn: Här
följer ett exempel på vilka alternativ som finns. Brudparet
i vårt exempel heter
|
|
Hindersprövning är något som alla som vill gifta sig -borgerligt, kyrkligt eller ingå partnerskap- måste genomgå. Hindersprövningen innebär att en myndighet ska pröva om det finns några hinder för ert giftemål, innan ni får gifta er. Detta sköttes
förr av prästen, som under högmässan tre söndagar
innan vigseln skulle äga rum, utlyste (läste upp, kungjorde)
vilka som planerade att gifta sig. Fanns det någon i församlingen
som visste en anledning till att dessa inte kunde gifta sig skulle han
tala om detta för prästen så att bröllopet kunde
stoppas. Denna ritual kallades för lysning, ibland sa man att paret
hade "trillat ner för predikstolen". Lysningen som tradition
finns kvar inom kyrkan, men är idag frivillig och du får därför
själv säga till om ni vill ha lysning. Du kan läsa mera
om detta under andra viktiga
dagar.
Om det inte förligger några hinder utfärdar skatteverket ett "Intyg om hindersprövning/vigsel" eller ett "Intyg för registrering av partnerskap". som ni ska ta med och lämna till den som ska viga er, antingen till vigselsamtalet eller senast till vigseln. Där står att er hinderprövning är godkänd och där finns plats för vigselförättaren att intyga att han/hon vigt er, samt all information om detta. Efter vigseln fyller vigselförättaren i detta och skickar tillbaka intyget till skatteverket. Om ni ska gifta er utomlands, någon av er inte är svensk medborgare eller inte är folkbokförd i Sverige så behövs andra intyg och dessutom tillkommer lite andra regler. Allt om detta kan du läsa på skatteverkets hemsida.
|
|
| Kontrakt |
När
du arrangerar olika personer till hjälp vid ert bröllop - som
du betalar för deras tjänster- är det klokt att upprätta
ett kontrakt. Exempel på personer som du bör skriva kontrakt
med är cateringfirman, solisten, chauffören, den du hyr lokal/kläder/fordon/porslin
av samt restaurangen om ni håller er fest på en sådan.
|
|
När ni gifter er blir allt ni äger och har ERT GEMENSAMMA, vilket i juridiska termer kallas giftorättsgods. Det spelar ingen roll vem som betalade det, vem som hade det innan, vem man fått det ifrån eller vem som jobbar/diskar mest. Även hans sparade gosefilt och dina örhängen betraktas som era gemensamma, dvs giftorättsgods. Om man skiljer sig delas värdet av gifträttsgodset i två lika stora delar. Observera att det är värdet man delar på. Ni kommer inte att klippa itu hans gosefilt och ta var sin del, eller gå därifrån med var sitt av dina favoritörängen. Den som uppenbart är den som använder en pryl har första tjing på den sas. Men i slutänden ska din hög och din partners hög vara värd lika mycket. När den ena av er dör (vilket kommer att hända förr eller senare) så görs också denna uppdelning. Om ni inte har några barn så ärver partnern sin partner utan undantag. Om ni bara har gemensamma barn så får de vänta tills båda föräldrarna dött innan de får ut sitt arv (och därmed ärver frun/mannen sin partner även då). Om den avlidne däremot hade barn från ett tidigare förhållande så har de rätt att få sitt arv genast! I det läget kan den som fortfarande lever tvingas ge värdet av tex halva ert hus till hans dotter från hans förra förhållande. Har du då inte en sådan nätt liten summa på banken så återstår att sälja huset... Vill man inte att verkligheten ska se ut såhär får man fixa det med antingen ett äktenskapsförord och/eller ett testamente. I ett äktenskapsförord (äfo) skriver man ner vad man vill inte ska räknas med i gifträttsgodset. Det som står med i äfo "finns" alltså inte när det är dags att dela 50/50 på det man äger (vare sig det är för att man skiljer sig eller på grund av dödsfall). Man kan också skriva ett testamente där man bestämmer hur ens prylar ska fördelas. Men, har du barn (oavsett med vem) så har du bara rätt att bestämma vad som ska hända med 50% av dina ägodelar (dvs 50% av värdet av dina prylar), de andra 50% SKA gå till till dina barn, enligt lag. Ett äktenskapsförord måste registreras för att vara giltigt. Det går inte att skriva ett och lägga hemma i byrålådan! Det ska bevittnas när ni skriver under det, och sedan ska det registreras av tingsrätten.
|
|
1.
Att vara gift eller sambo
1.3.
Namnlag 1.4.
Bodelning 1.5.
Arv Har paret
gemensamma barn fördelas arvet enligt följande: Om den avlidne
hade barn sedan tidigare, med någon annan än den nuvarande
sambon/makan fördelas arvet enligt följande: Går det inte att avtala bort detta med hjälp av ett testamente? Svaret är nej, inte om man har barn. Barnlösa sambopar kan testamentera allt till varandra, arvingar som inte är bröstarvingar (bröstarvingar = den avlidnes barn och barnbarn) kan inte bestrida ett sådant testamente. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott (laglotten är 50% av arvslotten, d.v.s. av vad bröstarvingen skulle haft rätt till om det inte fanns ett testamente) och kan bestrida ett testamente. Myndiga barn kan själva välja att inte bestrida ett testamente, om han/hon inte vill gå emot förälderns önskan. För omyndiga barn utses det i sådana här lägen alltid en överförmyndare som har till uppgift att ta tillvara barnets intressen. För omyndiga barn kan man alltså vara säker på att ett testamente kommer att bestridas (SFS 1958:637). 1.6.
Rätt till ersättningar
1.8.
Skatt |
| Vill du läsa mera om det här? |
| Försäkringskassan om vård av barn efter separation |
| Försäkringskassan om efterlevandepension |
| Skatteverket om namnändring |
| Skatteverket om hindersprövning |
| Skatteverket om förmögenhetsskatt |
| Äktenskapsbalken |
| Ärvdabalken (lag om hur arv fördelas) |
| Föräldrabalken |
| Fonus- om testamente |
| Referenser Adoptionscentrum, den 2005-04-05 >http://www.adoptionscentrum.se/adoption/procedur/procedur.asp< Hämtat den 5 April 2005 Försäkringskassan
2005a, Broschyr: Efterlevande Försäkringskassan
2005b SFS 1949:381 Svensk Författningssamling, Föräldrabalk 1949:381 SFS 1958:637, Svensk Författningssamling, Ärvdabalk 1958:637 SFS 1982:670, Svensk Författningssamling, Namnlag 1982:670 SFS 1987:230, Svensk Författningssamling, Äktenskapsbalk 1987:230 SFS 2001:453, Svensk Författningssamling, Socialtjänstlag 2001:453 SFS 2003:376, Svensk Författningssamling, Sambolag 2003:376 Skatteverket
2005 Törnkvist,
T (2003-02-08) Familjerätt på Nätet |
