I samband med bröllopet uppstår ett flertal frågor med juridisk innebörd som man måste tänka över. När man gifter sig får det juridiska konsekvenser, vare sig man vill det eller inte. Därför är det viktigt att se över hur det här påverkar er!

Här kommer vi nu att förklara hur det fungerar med efternamn, äktenskapsförord och annat. Men juridik är ett snårigt område, och den här sidan ska ses som en vägledning och absolut inte som facit.

När det handlar om juridik är varje situation unik, och därför rekomenderar Vigselringen starkt att ni tar kontakt med ett juridiskt ombud för att ni inte ska få några tråkiga överraskningar.

För frågor om äktenskapsförord eller testamente, kontakta:
er bank, ert försäkringsbolag, en begravningsbyrå eller givetvis en advokat eller jurist.
För frågor om namnbyte, kontakta Skatteverket.

Välj Förlovning Morgongåva Efternamn Hindersprövning Kontrakt Äktenskapsförord Skillnader sambo-gift?

Förlovningen har ingen juridisk innebörd i Sverige längre. Förlovning är en privat överenskommelse och registreras inte någonstans. Förr fanns det lagar som reglerade "brutet äktenskapslöfte" som en bruten förlovning ansågs vara. Det gjordes ockå skillnad (bland annat när det gällde arv) på ett barn som hade förlovade föräldrar, gifta föräldrar eller föräldrar som var varken eller.
Men dessa skillnader finns INTE idag, och förlovningen har alltså ingen juridisk innebörd alls. Det finns alltså inte heller någon lag som säger hur gammal du måste vara för att få förlova dig, det är helt upp till dig.

Morgongåva

Förr när inte frun ärvde sin man fick den nya hustrun en morgongåva som en slags pensionsförsäkring. Gåvan skulle först och främst ha ett högt värde så att hon hade någon form av förmögenhet att försörja sig på om maken dog. Eftersom kvinnor inte kunde ärva sina föräldrar gjorde man ibland så att det brudgummen fick i hemgift av brudens föräldrar fick hon sedan som morgongåva. Gåvan gavs morgonen efter bröllopet, då äktenskapet skulle ha "fullbordats". Att gåvan gavs morgonen efter hade med juridik att göra och inte som många tror, för att först kunna försäkra sig om kvinnans oskuld.
Morgongåvan var lagstadgad, även för den som inte kunde ge en så pass dyrbar gåva att den gick att leva på. Gåvan blev då oftast ett smycke eller liknande.

Men idag är morgongåvan INTE obligatorisk, och man bryter inte mot lagen om man låter bli att ge en sådan. Idag ger man morgongåva för att man vill.

Efternamn

I samband med hindersprövningen skickar skatteverket ut en blankett till de som ska gifta sig där de får anmäla sin eventuella namnändring. Görs ingen ändring fortsätter båda personerna att heta de namn de hade innan vigseln, kvinnan får INTE automatiskt mannens efternamn.

Enligt skatteverket finns det tre typer av namn; förnamn, mellannamn och efternamn.

"Mellannamn är ett namn som man kan bära för att visa samhörigheten med en förälder eller en make som bär detta namn som efternamn. Det kan också vara ett eget tidigare efternamn för den som bytt till sin makes eller registrerade partners efternamn. Mellannamn bärs mellan för- och efternamnet. Bindestreck mellan mellannamn och efternamn får inte förekomma i folkbokföringen. I folkbokföringen markeras också vilket namn som är mellannamn. I andra register är det vanligt att mellannamnet anges tillsammans med efternamnet utan särskild markering." (saxat från skatteverkets hemsida)

Man kan alltså inte ha två efternamn (det ena namnet blir då automatiskt ett mellannamn) och bindestreck får man inte använda. Man kan också ta sin partners namn som mellannamn:

"Har ni anmält att ni behåller de efternamn som ni hade före vigseln/registreringen av partnerskapet, får en av er, med den andres samtycke, ha den andres efternamn som mellannamn. En förutsättning är dock att den andres efternamn inte har förvärvats genom ett tidigare äktenskap eller registrerat partnerskap. Det är bara den ene maken/partnern som kan ha den andres namn som mellannamn." (saxat från skatteverkets hemsida)

Här följer ett exempel på vilka alternativ som finns. Brudparet i vårt exempel heter
Elin Ek och Bo Berg (deras efternamn markeras med fetstil).

1. Elin Ek & Bo Berg
2. Elin Ek & Bo Ek
3. Elin Berg & Bo Berg
4. Elin Ek & Bo Ek Berg
5. Elin Ek & Bo Berg Ek
6. Elin Ek Berg & Bo Berg
7. Elin Berg Ek & Bo Berg


Man kan inte byta efternamn med varandra t.ex. Anna Sten & Bo Ek. Bara en av makarna kan ha mellannamn. Om t.ex. Anna varit gift innan och genom det giftemålet fick namnet Ek får hon inte använda sig av det i ett nytt dubbelnamn.

Blanketten måste undertecknas av er båda senast i samband med vigseln. Det kostar ingenting att ändra namn. Glöm inte att ändra namn på alla former av prenumerationer, tidningar mm. Statliga myndigheter får informationen om namnbytet automatiskt (t.ex körkortet ingår här) men pass och id måste du ändra själv. Det kan vara bäst att kontrollera detta om man ska iväg på bröllopsresa! Tänk på att du måste ha biljetter och alla bokningar i det namn som står i ditt pass, även om du egentligen bytt namn från och med vigseln.

Hindersprövning

Hindersprövning är något som alla som vill gifta sig -borgerligt, kyrkligt eller ingå partnerskap- måste genomgå. Hindersprövningen innebär att en myndighet ska pröva om det finns några hinder för ert giftemål, innan ni får gifta er.

Detta sköttes förr av prästen, som under högmässan tre söndagar innan vigseln skulle äga rum, utlyste (läste upp, kungjorde) vilka som planerade att gifta sig. Fanns det någon i församlingen som visste en anledning till att dessa inte kunde gifta sig skulle han tala om detta för prästen så att bröllopet kunde stoppas. Denna ritual kallades för lysning, ibland sa man att paret hade "trillat ner för predikstolen". Lysningen som tradition finns kvar inom kyrkan, men är idag frivillig och du får därför själv säga till om ni vill ha lysning. Du kan läsa mera om detta under andra viktiga dagar.

I engelska vigselordningar finns det kvar en fråga som haft som syfte att fungera som hindersprövning, med orden "...speak now, or forever hold your peace". Dessa ord ingår alltså inte (och har heller inte ingått) i en svensk vigsel.

Den juridiska biten ligger alltså idag hos Skatteverket. Hinderprövningen gäller bara i 4 månader, så ni bör ansöka cirka 3 månader innan ert bröllop. Ansöker gör man på sitt lokala skattekontor, bor ni på olika orter så kan ni välja någon av dem. Båda parterna måste vara med och ni måste ha legitimation med er. På skattekontoret får ni fylla i en blankett om hindersprövning där ni intygar att det inte föreligger några hinder för ert bröllop. Vill du ta se hur blanketten ser ut kan du hitta den och all information om hindersprövning på www.skatteverket.se. De regler som gäller för detta finns i Äktenskapsbalken (1987:230).

För att få gifta sig borgerligt/kyrkligt eller ingå partnerskap får man inte:

• Vara under 18 år. (Är man under 18 år kan man få dispens i vissa fall, men detta håller på att tas bort helt).
  
• Vara gift redan eller registrerad partner. Gamla äktenskap måste vara upplösta enligt lagen det datum då man ansöker om hindersprövning.
  
• Vara släkt i rakt upp eller nedstigande led, eller syskon. (Det är faktiskt tillåtet att gifta sig med en kusin, syssling eller ett styvsyskon).

Om det inte förligger några hinder utfärdar skatteverket ett "Intyg om hindersprövning/vigsel" eller ett "Intyg för registrering av partnerskap". som ni ska ta med och lämna till den som ska viga er, antingen till vigselsamtalet eller senast till vigseln. Där står att er hinderprövning är godkänd och där finns plats för vigselförättaren att intyga att han/hon vigt er, samt all information om detta. Efter vigseln fyller vigselförättaren i detta och skickar tillbaka intyget till skatteverket.

Om ni ska gifta er utomlands, någon av er inte är svensk medborgare eller inte är folkbokförd i Sverige så behövs andra intyg och dessutom tillkommer lite andra regler. Allt om detta kan du läsa på skatteverkets hemsida.

När du arrangerar olika personer till hjälp vid ert bröllop - som du betalar för deras tjänster- är det klokt att upprätta ett kontrakt. Exempel på personer som du bör skriva kontrakt med är cateringfirman, solisten, chauffören, den du hyr lokal/kläder/fordon/porslin av samt restaurangen om ni håller er fest på en sådan.

Ett kontrakt behöver inte vara så formellt som det låter, utan helt enkelt någon form av papper där det står vad som ingår, vem som ansvarar för vad, kostnad och vad som händer vid olyckor samt båda parters underskrift. Se till att få alla små detaljer på papper. Ofta har uthyrningsfirmor och liknande själva ett slags standardkontrakt, annars går det bra att skriva ner allt man kommit överens om på ett vanligt papper. Se bara till att båda parter får en kopia.

Äktenskapsförord

När ni gifter er blir allt ni äger och har ERT GEMENSAMMA, vilket i juridiska termer kallas giftorättsgods. Det spelar ingen roll vem som betalade det, vem som hade det innan, vem man fått det ifrån eller vem som jobbar/diskar mest. Även hans sparade gosefilt och dina örhängen betraktas som era gemensamma, dvs giftorättsgods. Om man skiljer sig delas värdet av gifträttsgodset i två lika stora delar. Observera att det är värdet man delar på. Ni kommer inte att klippa itu hans gosefilt och ta var sin del, eller gå därifrån med var sitt av dina favoritörängen. Den som uppenbart är den som använder en pryl har första tjing på den sas. Men i slutänden ska din hög och din partners hög vara värd lika mycket.

När den ena av er dör (vilket kommer att hända förr eller senare) så görs också denna uppdelning. Om ni inte har några barn så ärver partnern sin partner utan undantag. Om ni bara har gemensamma barn så får de vänta tills båda föräldrarna dött innan de får ut sitt arv (och därmed ärver frun/mannen sin partner även då). Om den avlidne däremot hade barn från ett tidigare förhållande så har de rätt att få sitt arv genast! I det läget kan den som fortfarande lever tvingas ge värdet av tex halva ert hus till hans dotter från hans förra förhållande. Har du då inte en sådan nätt liten summa på banken så återstår att sälja huset...

Vill man inte att verkligheten ska se ut såhär får man fixa det med antingen ett äktenskapsförord och/eller ett testamente. I ett äktenskapsförord (äfo) skriver man ner vad man vill inte ska räknas med i gifträttsgodset. Det som står med i äfo "finns" alltså inte när det är dags att dela 50/50 på det man äger (vare sig det är för att man skiljer sig eller på grund av dödsfall). Man kan också skriva ett testamente där man bestämmer hur ens prylar ska fördelas. Men, har du barn (oavsett med vem) så har du bara rätt att bestämma vad som ska hända med 50% av dina ägodelar (dvs 50% av värdet av dina prylar), de andra 50% SKA gå till till dina barn, enligt lag.

Ett äktenskapsförord måste registreras för att vara giltigt. Det går inte att skriva ett och lägga hemma i byrålådan! Det ska bevittnas när ni skriver under det, och sedan ska det registreras av tingsrätten.

Skillnader mellan sambo och gift?

1. Att vara gift eller sambo
Här redogör vi nu i korthet för de mest påtagliga skillnaderna mellan att vara gift och sambo:

1.1. Adoption
För att gemensamt få adoptera ett barn måste paret vara gifta, eller ha ingått partnerskap. Det går även enligt svensk lag att ensam adoptera ett barn, men flera länder motsätter sig detta och i praktiken blir det därmed omöjligt att adoptera barn därifrån. Sambos kan alltså inte gemensamt adoptera ett barn (Adoptionscentrum 2005-04-05).

1.2. Barn
Om ett gift par får barn anses mannen automatiskt vara far till barnet. Detta innebär att föräldrarna automatiskt får delad vårdnad om barnet, i annat fall får de ansöka om enskild vårdnad. Den delade vårdnaden kvarstår även efter en eventuell skilsmässa, om föräldrarna inte aktivt ansöker om att detta ska förändras. Är föräldrarna sambo, måste pappan bekräfta faderskapet, för att få ansöka om delad vårdnad om sitt barn. Föräldrarna får ta kontakt med socialtjänsten och skriva på ett intyg där de bekräftar att mannen är far till barnet. Detta gäller även om paret sedan tidigare har gemensamma barn. Innan faderskapet är fastställt, det vill säga bekräftat, och papperet undertecknat hos socialtjänsten, har modern ensam vårdnad om barnet. Fadern får sedan delad vårdnad genom att antingen ansöka om den till exempel i samband med bekräftandet av faderskapet, eller genom att föräldrarna senare gifter sig med varandra.Varför är då detta så viktigt? Mannen kan få svårigheter att få rätt till umgänge om han inte är vårdnadshavare. Utan vårdnad har han heller inte rätt att fatta beslut rörande barnet (SFS 1949:381). I praktiken medför detta att han inte kan skriva på några papper eller ta beslut som rör barnets skolgång, sjukvård etc.

Försäkringskassan om adoption